Det är lite spännande hur vissa människor ibland lyckas påverka ens framtid totalt utan att själv vara medveten om det, eller ha den minsta avsikt att göra det. Visserligen låg min framtid precis då vid ett vägskäl; huruvida jag skulle ställa upp i primärvalet för Piratpartiets riksdagslistor, så steget till påverkan var inte det största. Jag har under hela tiden mer lutat åt nej. Det har aldrig varit så att jag tvivlat på att jag skulle göra ett bra jobb, för det tror jag. Jag skulle troligtvis köra slut på mig själv, men resultatet skulle vara ett gott sådant. Dock skulle det aldrig vara för min skull. Mina intentioner skulle strikt vara att så gott jag kunde hjälpa till att få in partiet i riksdagen, några egna riksdagsambitioner har jag aldrig haft. Men min plats på listan hade inneburit en annan persons avsaknad på den, en person som väldigt troligt ville det betydligt mer än jag. Det kändes aldrig riktigt helt okej, men för varje liten knuff från många bäckar små verkade svaret till slut ha ändrats. Dagen innan kandideringsperioden inför primärvalet skulle avslutas hade jag med knapp tidsmarginal till slut bestämt mig för att ställa upp.

Primärvalet förlängdes och jag fick ytterligare lite tid på mig att förbereda med allt från pressfoto till att finslipa mitt fokus i partipolitiken. Det var samtidigt någonstans här som allas vår Emma skrev en post på forumet om varför hon själv valt att inte ställa upp.

En av de största anledningarna att jag inte ställer upp är att jag inser att jag skulle bli ensam om jag gör det. Jag vet att jag skulle åläggas ansvar som jag egentligen inte har formellt ansvar för. Ställas till svars för saker som är irrelevanta för mitt politiska arbete. Jag vet detta för att jag ser det hela tiden.. [...]

När jag gör något försöker jag göra det ordentlig. Folk ber mig göra saker fast ger mig inte stöd längs med vägen (det här är erfarenheter jag gjort ofta i vår organisation). Man lämpar över ansvaret i knät på någon, utan att ens fundera över vad det ansvar kan bestå av, ge ordentliga instruktioner eller delta i någon form av brainstorming kring vad projektet ska leda till. Blir det fel så är man snar att kritisera de man lagt ansvaret hos utan att ens ha hjälpt dem på vägen. Detta blir alla utsatta för som någon gång tagit ansvar, tror de flesta känner igen sig här. [..]

Det är som sagt spännande hur enskilda människor lyckas påverka ens framtid så tvärt. För vare sig hon ville eller inte fick Emma mig i det ögonblicket inse att min roll inför riksdagsvalet inte var som kandidat.

Jag tror inte riktigt många av kandidaterna som ställt upp insett just detta, hur otroligt ensamt kandideringen i värsta fall kan bli. Det är nog mer än en person som kommer inse att det arbete hen har tagit på sig som riksdagskandidat är alldeles för slitsamt för att kunna ta sig igenom det ensam. Därför bestämde jag mig i det ögonblicket att den enorma mängden tid och arbete jag skulle lägga ner på att själv kandidera kommer jag istället att tillägna våra riksdagskandidater och se till att de gör ett så bra jobb som det bara går. De behöver verkligen all stöd de kan få, och även om jag av geografiska skäl lär fokusera på våra göteborgspirater kommer jag självklart att ställa upp för vem som en knackar på axeln så gott jag kan med allt från bollplankande till att skriva pressmeddelanden. För jag tror starkt på att jag kommer göra störra nytta bakom kameran än vad jag skulle kunna åstadkomma som ensam kandidat.

Feel free to Flattr this post at flattr.com, if you like it.

För ganska exakt en vecka sedan var Rick Falkvinge och Anna Troberg på besök i Göteborg, där vi passade på att hålla ett internt möte för att främst diskutera organisation och det kommande valet. Ett väldigt välkommet besök får jag säga! Inte bara för det trevliga sällskapet, eller för att minst en bestämde sig för att ställa upp i primärvalet inför riksdagslistorna, utan även för att det tändes en gnista kring organisationsstrukturen i Göteborg. Detta har då och då tagits upp i chatter och på piratfikor, så det har legat och bubblat under ytan ett bra tag, men mötet fick upp diskussionen på en ny nivå. Kalle Vedin skrev tidigare idag en post om hans tankar kring hur vi är organiserade här, och även jag hade tänkt försöka ge mitt perspektiv kring det. Förhoppningsvis försvinner isolationsbubblan som finns kring Göteborg en aning samtidigt!

Vi kan ta det från början… PP Gbg började få någon som helst struktur i januari i tidigare i år (känns som åratal sedan), innan dess var det mest enskilda aktivister som utförde stordåd där Kalle Vedin måste vara den mest outtröttlige av dessa. Kalle var även initiativtagaren samt valkretsledare i Göteborgsorganisationen, en roll som han aldrig riktigt trivts i och som han då satt kvar i mest på grund av bristen av andra som ville ha rollen. Jag själv blev aktiv under den här tiden och vi började anordna piratfikor för att träffas köttligt oftare. Det var någonstans här det insågs att vi behövde en person som såg till att mailutskicken gick ut som planerat, då det inte var en självklarhet att det gjordes. Kalle har länge varit en jättebra initiativtagare till projekt och kampanjer, men organisationsdelen har aldrig varit hans starka sida och har mångt och mycket format hur det är strukturerat idag i Göteborg, mer om det senare. Informationsansvarig-rollen skapades och jag tog på mig ansvaret som jag än idag förvaltar. Några direkta riktlinjer för vad rollen faktiskt gjorde finns inte, men det har i princip hela tiden handlat om intern kommunikation och att se till att medlemmar får rätt information i rätt kanaler.

Och det är ungefär allt i vår organisationsutvecklingshistoria, mer eller mindre, förutom det faktum att antalet aktiva har mångfaldigats sedan dess. Man brukar prata om att Piratpartiet är en enda stor svärm, och just på grund av att Kalle aldrig riktigt velat vara valkretsledare, samt att vi samtidigt aldrig fått tummen ur och bytt ut honom, har det lett till att vi idag har tagit svärmstrukturen till sitt yttersta. I praktiken har vi och har aldrig haft något ledarskap, utan strukturen liknar mycket den man hittar hos We Rebuild.EU; kaosartad, flyktig, men när saker väl händer kan man samla ganska bra med manskraft. Alla kännetecken man ofta finner hos en internetbaserad aktivistgrupp, för det är ungefär vad vi är idag. En väldigt bra sådan skulle jag vilja säga, vi hamnade bland toppstäderna i EU-valsresultatet, men mer än en lokal aktivistgrupp är vi inte. Det syns bland annat på de svårigheter vi har att få ihop kommunfullmäktigekandidater, en aktivistgrupp och regelrätt lokalavdelning i ett politiskt parti drar till sig olika typer av människor; vi saknar helt folk som dras åt politikerhållet.

Snart kommer det äntligen vara val av ny valkretsledare, så Kalle till slut kan få som han vill och hoppa av rollen. Han har verkligen gjort ett hästjobb, jag och många andra kan inte tacka honom nog, så även om det är lite tråkigt att han hoppar av så får han nog mer gjort vid sidan av administrationen. Samtidigt som detta sker hoppas jag att vi kommer göra omstruktureringar i organisationen så vi går från den kaosartade miljö vi idag är i till att bli mer välstrukturerade. Mina förhoppningar är att vi drar till oss annat folk än aktivister samtidigt. Jag försöker inte på något sätt nedvärdera en aktivists roll i partiet, men en organisation mår bäst av både aktivister och ”politiker”. Mina tankar (och de flesta andras) går åt Tess Lindholms håll med utökat antal ansvarsroller, lite åt hur de i Värmland idag är strukturerade, och dessutom mycket mer väldefinierade vad dessa roller innebär tillsammans med regelbundna ledningsmöten. Den wiki vi har i Göteborg idag behöver även fixas till, då den inte är särskilt användarvänlig som det ser ut idag. Jag skulle nog helst vilja byta ut den mot en blogg som den nya ledningen har ansvaret att blogga från och sedan lägga wikin i bakgrunden för djupare information. En blogg är mycket mer igenkännlig, lättare att strukturera upp på ett lättbegripligt sätt och tack vare live.piratpartiet.se, RSS och annat trevligt mycket lättare att sprida dess information. Jag gjorde lite snabbt en mindmap hur jag tänker mig det struktureras i framtiden.

Om 10 månader är det dags för riksdagsval, det mest krävande valet hittills, och tills dess gäller det att vi står på en stabil organisatorisk grund. Det är väldigt viktigt att allt sådant klaras upp nu så vi kan stå enade lagom till sommaren när saker kör igång på allvar, för det sista jag vill förlora ett val på är på grund av interna konflikter skapade av dålig organisationsstruktur. Tills dess har jag troligtvis stigit ner i rollen som informationsansvarig i Göteborg då partiet har högprioriterats alldeles för länge framför andra viktiga saker i mitt liv. Fast lagom till sommaren kommer jag nog ha händerna fulla med massa annat, men det blir något senare att berätta! *cliffhanger*

Feel free to Flattr this post at flattr.com, if you like it.

Tiden det tog för att politiken skulle komma smygandes var inte så lång ;)

I alla fall, på onsdag kommer det i riksdagen att återigen att röstas om FRA-lagen, eller närmare bestämt en proposition om upprivning av den lag som den 18 juni förra året röstades igenom. För att uppmärksamma detta kommer det imorgon klockan 12:30 på Götaplatsen hållas en demonstration mot FRA-lagen i Göteborg. Demonstrationerna kommer sedan fortsätta både i Stockholm och Malmö.

18 juni var för övrigt samma dag som jag valde att gå med i Piratpartiet och mitt politiska intresse kom igång på allvar. Innan dess hade det varit lagom ljummet precis som hos den större majoriteten, men något triggades inom mig. Den naiva tilltron jag tidigare hade mot landets politiker fick sig en käftsmäll utan tidigare motsvarighet. Ifall min konspiratorikern inom mig får yttra sig tror jag nästan att planen kring FRA-lagens genomröstande redan från början var att få ungdomar att intressera sig kring politik, för jag är säker på att jag inte jag är ensam om den erfarenheten. För det är inte svårare än att inskränka på folks vardag för att de ska börja reagera.

Feel free to Flattr this post at flattr.com, if you like it.

Ibland är det skönt att börja om på ny kula och lämna det gamla bakom sig.

För exakt ett år sedan idag började jag blogga lite smått på illinoise.se, en domän jag hade liggandes och var det sista som var kvar bland ruinerna från ett av mina många döende projekt. Jag är en sådan människa som är väldigt duktig på att komma på idéer och starta upp projekt men låta de förtvina redan i fosterstadiet. Kanske därför jag sällan berättar om vad jag leker med innan jag är säker på att det blir något av det. Kanske därför folk ibland tror att jag inte har så mycket för mig.

När jag tittar tillbaka på vad jag skrivit det senaste året inser jag att jag aldrig varit särskilt nöjd över resultatet. Allt känns väldigt opersonligt och strikt. Det blir väl lätt så när man primärt skriver om politik. Det är kanske därför det tar emot att skriva så ofta. Det kanske är därför intervallen närmar sig månader snarare än dagar mellan inläggen. Det här blir ett nytt försök i att korrigera gamla misstag. Ny domän, ny design mer personligt skrivet och från början. Även om det tar emot att lämna kvar gamla texter jag skrivit känner jag att de tynger mig mer genom att ligga i bakgrunden och påminna mig om hur det en gång var. Radera det förflutna… Upplyftande.

Men när jag tittar tillbaka ser jag även en en stor personlig utveckling,  även om det kanske inte syns för läsaren. Själv märker jag att det har hänt otroligt mycket under året som gått. När jag började med mitt bloggande hade jag fortfarande inte blivit aktiv inom Piratpartiet och Ung Pirat, ett beslut som lett till ett av mina mest händelserika, roliga och lärorika år någonsin. Det är tack vare partiet jag utvecklats som person, skapat intressen kring ämnen som jag aldrig för mitt liv tidigare kunde tro jag skulle tycka inte bara var intressanta, utan till och med roliga. Men störst är nog de nya vänner jag träffat som jag är övertygad om kommer hålla livet ut.

Ett år av aktivism och politik gör mycket med en, och jag förväntar mig inte mindre av framtiden. Dags att ett nytt år och en ny början!

Feel free to Flattr this post at flattr.com, if you like it.