Kretsloppen medför att det i princip uppstår två typer av recirkulationsnav (noder); dels ett nav vid användarnas hämtställen, och dels (leder till) där de demonterade och sorterade delarna reproduceras (smälts om) och modifieras till nya monterbara och ytbehandlade delar osv. mot nästa kretsloppcykel. Som principiell metafor brukar jag använda en cykelkedja med två nav, och pragmatiskt dubbelspårig järnväg mellan hämtplats och omsmältnings-/ bearbetnings-/ytbehandlingsplats. I praktiken innebär det avsevärt fler hämtställen än reproduktionsställen.

Varje användare kan ju knappast både montera enligt IKEA-modell och demontera, sortera och skicka uttjänta delar för reproduktion. Hämtplatserna är alltså användarnas närskaliga monteringshallar (jämförbart med allahanda hantverkare ända in på 1950-talet) som samordnas med uthyrning, service, byte av uttjänta delar, och vid obrukbarhet demontering, sortering och återvinning.

Delarna till användarobjekten teknikupphandlas och avropsavtalas direkt från specialiserade och helautomatiserade legoföretag via alla de olika monteringshallarnas gemensamma paraplyorgan. Beställningar kan göras via nätet dygnet runt, då de digitaliserade recepten direkt styr de olika verktygsmaskinerna utan direkt mänsklig medverkan. Verktygsmaskinerna startar tillverkningen av viss sorts materialdel så fort en hel batch har beställts. Betalningen deponeras i samband med beställningen. Vem som vill och kan lägger själv in nya recept för prototyp och nollserie för leverans till sina utvalda ”betatestare” osv… osv…

Jag skulle för det första vilja tillägga att den där förändringen som skulle gynna länder som Kina och missgynna väst lär komma förr eller senare ändå, även utan PPs reformvilja. Om Kina (och fler liknande länder hängde på) själva skulle inse att dom har allt att vinna på att strunta immaterialrättsliga regler (vilket dom i stor mån redan gör), ge sig själva ett försprång, vilket skulle få andra att följa efter, vad skulle kunna stoppa en sådan utveckling? Vapenmakt? Är världen verkligen beredd att gå så långt? I hope not…

Upphovsrätt och (framförallt) patent har bara ett värde så länge alla erkänner att det har ett värde, den förste som säger ”nej, vi tänker inte betala för dom här tillstånden” kommer få hela korthuset att rasa samman som tulpanlöksekonomin i Holland way-back-when. Låt oss anpassa oss redan nu och slippa stå med byxorna nere när någon likt pojken i kejsarens nya kläder påpekar fullbordat faktum.

Men, jag ser i likhet med dig med tillförsikt på framtiden, visst kan det kännas lite läskigt med den förändringen vi förstår kommer ske, men att krampaktigt hålla sig fast vid dagens orättvisa och orimliga situation för att man inte vet vad som väntar en eller exakt hur man ska agera i det nya landskapet känns knappast hållbart eller progressivt.

Dessutom gillade jag den här artikeln om hur världen kan smälta samman ännu mer. Kina är på frammarsch, men varför ska alla kineser bo i Kina? :D
.-= Björn Odlunds senaste blogpost: Ett ungdomsförbund ska vara just det! =-.