Identitetsförvirring
Sedan min skolstart i unga (okej, yngre) år har det blivit att jag fått byta skola var tredje år. Det har alltid känts skönt på sitt sätt med miljöbyte och ny klass, och samtidigt tryggt att veta att en del av klassen alltid följer med vid varje byte. När gymnasietiden kom gjorde jag något desto mer drastiskt; jag valde medvetet en skola som låg relativt långt bort från mig och den del av Göteborg jag växt upp i för att vara helt säker på att slippa människor som jag tidigare kände, eller kanske mer som tidigare kände mig. Nu gick ju det inte hela vägen då till min överraskning en av mina nya klasskamrater blev en som jag tidigare gick i lågstadiet med. Aja, inte hela världen. Det slutade ju lyckligt trots allt!
Nu sitter jag och försöker göra samma sak med min gamla blogg, den jag övergav för lite nytt blod. Att radera gamla minnen känns på sitt sätt mycket mer bokstavligt nu. Min gamla blogg var på många sätt en egen liten identitet som flöt omkring, och resultatet kommer nu bli en stor mängd brutna länkar som sammankopplade mig med resten utav bloggosfären. Detsamma gäller såklart även andra delar av det the internets då det inte bara är jag som bestämt att jag kallas Kanin i de kretsarna, vare sig i köttligt eller digitalt tillstånd. Lite kul hur lätt det är att skapa nya alias på nätet och en dag märka att det har blivit en lika stor del av en själv som ens riktiga namn. Bloggen hade inte kommit till det stadiet än, men identitetsförvirringen märktes ändå på andra sätt. För jag försökte verkligen skriva något annat än på politik på bloggen, på riktigt försökte, men det sket sig alltid till slut. Det kändes inte rätt för det luktade allt för mycket rökrum och stela gubbar i kostymer om den. Min tanke och förhoppning är att det blir lite mer åt pannkakor och ladugårdar-hållet med den här, fast en eller annan kostymgubbe lär säkert dyka upp. Informationspolitiken tar upp en alltför stor del av min vardag för att jag inte ska behöva skriva av mig kring det. :)
Det är väl lite vad en omstart innebär. Fast jag väntar nog lite med att ta bort min gamla ändå.